Speltest av Shoryuken

Handling / story / vad man gör i spelet
Du spelar som Marcus Fenix av Delta Squad som efter rapporter om ny Locust-aktivitet plockar upp sin Lancer för att ännu en gång stoppa Jordens undergång. Ja, det verkar som om Locust överlevt den stora bomben som sprängdes i slutet av det första spelet i serien. Men som sagt så är detta ett nytt försök i att stoppa dessa Locust.

Som sagt så spelar du som Marcus Fenix, son till Adam Fenix och en sergeant av COG, den sista styrkan kvar på jorden. Till din hjälp har du Dominic ”Dom” Santiago, en av Marcus' nära vänner och letar konstant efter sin försvunna fru. Även nya karaktärer introduceras som Benjamin Carmine, bror till Anthony Carmine, som dog tidigt i det första spelet. De ser exakt likadana ut, så man undrar ju om de la till B. Carmine för att kompensera för A. Carmine.

Något som gör Gears of War-serien unik är dess spelsätt. Till skillnad från denna FPS-trend som finns på spelmarknaden har alltid Gears of War kört i tredje-persons-perspektiv (förkortat TPS). TPS är som frisk luft på dagens spelmarknad, och det är kul att Epic Studios vågar sig på något nytt (även om det inte är nytt för serien så är det i princip nytt för marknaden, även om TPS' har funnits ett tag).

Vad jag tycker om spelet
Gears of War 2 är verkligen en kul spelupplevelse. Det är en av de roligaste spel jag spelat till mitt 360. Som jag nämnde tidigare tycker jag att det är fräscht med ett TPS, vilket Epic Studio har fixat galant. Jämför man med andra TPS som till exempel Star Wars Battlefront så är detta guden av alla TPS. Att gömma sig bakom skydd funkar perfekt och det gör verkligen spelet mycket mer realistiskt (ungefär så realistiskt det kan bli med att man skjuter dinosaurier med kanoner på ryggen).

Som många kanske vet kan shooters bli ganska enformiga, även med en och annan bilsektion här och där. Men inte Gears of War 2, nej, spelet är uppdelat alldeles perfekt så att det inte blir långtråkigt. Även om det mesta är ”åk dit, skjut dessa” så är miljöerna ofta så olika att det blir svårt att kalla den ena fighten lik den andra. Varje fight är oftast uppdelad så att inte det ska bli långtråkigt vilket jag oftast tycker de har lyckats med.

Något som dock är lite sorgligt med Gears of War 2 är dess multiplayer. Varje online match tar mellan 5-10 minuter, och det känns som att spela själv på en högre svårighetsgrad, eftersom spelsättet är så lika mellan så många spelare. Det kan ofta bli så att du och din motståndare gömmer er bakom ett skydd medan ni båda sticker upp huvudet då och då för att tömma ert magasin på varandra, vilket snabbt förstörs när din motståndares kompis kommer bakifrån med en shotgun och blåser bort dina vitala delar.

Betyg till spelet
Grafik: 9
En av de bästa på marknaden. Det som saknas är variation. Det du ser mest är grått eller brunt, för att få det att se lite realistiskt ut. Fast som du kanske har listat ut så är Gears of War 2 inte något spel där man slänger in en rosa ponny lite överallt för att lätta på stämningen. Grått/brunt funkar bra i det här spelet, men lite ljusare färger kunde ha behövts för vissa delar av spelet.

Ljud: 8
Även detta är väldigt bra. Väldigt bra röstskådespelare som till exempel John Di Maggio (som även spelade Saul i Bolt), Carlos Ferro (gjort röster i spel som Assassin's Creed och Saints Row) och till och med före detta amerikanska fotbollsspelaren och wrestlaren Lester ”Mighty Rasta” Speight som Cole Train (som även spelade amerikansk fotboll).

Spelkänsla: 10
Som jag nämnde tycker jag att detta är en av de bästa TPS på marknaden. Det blir inte mycket bättre än så här. Det ända som är lite frustrerande är när dina kompisar inte märker att du nästan är död, och när du kryper för ditt liv så kommer de inte för att rädda dig. Men det händer inte så ofta, och det är inte tillräckligt till att knuffa ner denna 10:a till en 9:a.

Hållbarhet: 7
Tyvärr är Single Player ganska kort, och man klarar det på runt två dagar. Men tack vare att spelet är uppdelat så perfekt så blir det nästan aldrig enformigt att köra samma uppdrag om och om igen. Plus att du kan alltid göra Co-op med en kompis (där den andra personen tar kontroll över Dom) eller gå online för att köra Co-op med en klasskamrat eller någon du träffat på internet. Men hade inte Multiplayer varit så tråkigt så hade det blivit en garanterad 9.

Nästa gång du hör någon säga ”GOW 2 IZ TEH BEST LOLOLOL” så kanske du ska lyssna på vad han har att säga om spelet. Det är verkligen värt att köpa, och du kommer säkerligen inte tröttna än på ett tag, framför allt inte om du inte har många vänner som inte spelat det än.