Speltest av Lycanthrope

Handling / story / vad man gör i spelet
TNT: Evilution:
I TNT så har Union Aerospace Corporation än en gång börjat att exprimentera med dimensionsportsteknologi. Dom har placerat en bas på Io, en av Jupiters månar, med en stark militär närvaro för säkerhetens skull. Soldaterna gör sitt bra ifrån sig när den första exprimentiella porten öppnas. Dom lyckas förgöra alla demoner som tar sig igenom porten. Därför fortsätter dom att forska om teknologin.
Senare så dyker det årliga förnödenhets skeppet upp tidigare än väntat, och det ser underligt och konstigt stort ut på radarn. Personalen går ut och ser den hemska sanningen: det är ett skepp ifrån helvetet. Byggt av stål, sten, kött, ben och korruption. Skeppets enorma portar öppnar sig för att släppa lös tusentals med demoner. Basen blir övertagen snabbt. Och alla blir dödade eller gjorda till zombies.
Hjälten, som nu har kommandot över militären på Io var någon annastans, på en promenad. Och därmed undgick han att dödas eller att bli en zombie. Efter att ha blivit attackerad av en imp rusar han tillbaka till basen. Där ser han det demoniska skeppet svävandes ovanför basen och inser vad som har hänt. Han svär att hämnas alla sina soldater och ger sig in för att döda så många demoner som möjligt.


The Plutonia Experiment
Efter helvetets katastrofala invasion av jorden så bestämde sig världens alla regeringar för att ta till åtgärder för att förhindra eventuella framtida invasioner. Medvetna om att helvetets legioner fortfarande är starka.
Union Aerospace Corporation är omformat under helt nytt styre (då dem allra flesta anställda är döda i vilket fall) som siktar på att utveckla verktyg för att förhindra demoniska invasioner.
Bolagets forskare börjar jobba på kvantum acceleratorer med syftet att stänga interdimensionella portar och förhindra möjliga invasioner. Experimenten utförs i ett hemligt forsknings komplex. Där en militär styrka stationeras. Allting verkar gå bra men...
Helvetet har riktat all sin uppmärksamhet emot den nya forskningen. En port öpnnas i komplexets centrum och onaturliga monster rusar igenom den. Kvantum acceleratorn prestrerar perfect. Porten stängs snabbt och invasionen kvävs tidigt. Man fortsättar att forska lite mer djärvt.
Nästa dag så öppnas en ring av sju portar och en ännu större invasion börjar. I en timme lyckas kvantum acceleratorn stänga sex av portarna. Men helvetets arme har hunnit bli för många och för starka. Komplexet blir övertaget. Alla blir dödade eller förvandlade till zombies. Den sista porten till helvetet står kvar öppen. bemmanad och vaktad av "The Gatekeeper".
Regeringen är rädda att kvantum acceleratorn förstörs eller att den används emot mänskligheten, beordrar alla tillgängliga soldater till komplexet genast.
Hjälten är nära komplexet och hinner dit först. Där upptäcker han en stark förekommelse av demonisk aktivitet (skrik, demoniska verser, maskinljud) innuti komplexet. "The Gatekeeper" arbetar uppenbarligen på någonting. Och dess arbete når snart sitt avskyvärda klimax. Han inser också att när soldaterna kommer fram så kommer dom inte att ha en chans mot demonerna.
Han bestämmer sig för att gå in komplexet, och stoppa "The Gatekeeper" på egen hand.

Vad jag tycker om spelet
Spelet har en väldigt säregen stämning som jag knappt märkt av i något annat spel. Musiken är bra (Plutonia använder mest musik från första spelet och viss musik från tvåan medans TNT har mestadels egen musik).
Level designen är utomordentlig (Dario Casali, som gjorde hälften av Plutonia är ett levande bevis på att duktiga moddare kan bli proffesionella utvecklare) och banorna är alla väldigt balanserade (förutom dom hemliga banorna i plutonia, dom kräver mycket tålamod och skicklighet), stämningsfulla och välgjorda.

Betyg till spelet
Grafik: Samma grafik som i Doom, Doom 2 och Ultimate Doom. Den är ganska så bra för sin tid och så vidare. Många av monstren var skulpterade eller byggda på annat vis, fotograferade från 8 olika vinklar och behandlade på en dator. Texturerna kommer för det mesta från dem tidigare spelen men i TNT så används mer egna texturer.

Spelkänsla: Bra stämning. När man upptäcker att det finns en Arch-Vile i närheten eller när man hör en Cyberdemons vrål blir man en aning spänd. Eller när man upptäcker ett hemligt ställe eller får tag i en BFG 9000. Eller så ser man hur level designern på ett fyndigt sätt lyckats kringgå spelmotorns begränsningar och fått det att se bra ut.

Ljud: Än en gång, samma som dem förra spelen. Men det är alltid lika tillfredställande att höra ljudet av en Arachnotron som blir sönder skjuten eller ljudet en Mancubus avger när man bränner av två hagelpatroner i fläsket på dem. Eller när man spränger en Arch-Vile i bitar med raketer och är medveten om att ett primärt hot är avvärjt.

Hållbarhet: Är ganska så bra. Men efter att man har klarat både Plutonia och TNT så är det inte så mycket mer variation kvar. Men lyckligtvis finns det en stor community för dem som vill fortsätta att spela doom fast med nytt material då spelet är väldigt moddar vänligt om man har tillgång till några simpla verktyg så finns det ett väldigt brett spektra av modifikationer till Doom, Doom 2, Ultimate Doom, Final Doom och andra spel som utnyttjar samma spelmotor som tillexempel Strife, Heretic eller Hexen.

Jag rekomenderar det här spelet till den som gillade originalen. Eller till den som helt enkelt gillar att spela lite äldre spel.