Speltest av Danne_00

Handling / story / vad man gör i spelet
Spelet medföljer alltid när du köper Wii, spelet har egentligen ingen story, utan innehåller fem olika små sporter som man väljer från menyn. När man spelar Wii sports så får man poäng om man presterar bra, men man kan också få minuspoäng om man presterar dåligt. När man nått 1000 poäng så blir man ett proffs i den sporten, som egentligen inte betyder något, utan ska ses mer som ett mål.

De fem olika sporterna är:

Tennis: Det mest omtalade minispelet, som enligt mig inte är det bästa. Detta går ut på att du håller Wii-remoten som ett tennisracket och du har en egen karaktär på skärmen. När bollen kommer nära din gubbe ska du svinga racket så att du slår på bollen. Gubbarna rör sig själva, och beroende på hur sent eller tidigt du slår riktar du skottet. Detta kan spelas av upp till fyra spelare samtidigt, och är roligast om man är två eller fler.

Baseball: Det simplaste spelet. Antingen timar du ditt slag som innelag eller kastar som utelag. Du behöver inte springa eller fånga. Bara få in skottet i rätt tid så kommer du lätt att göra en homerun. Som kastare är det alldeles för simpelt, du kan skruva bollar så att din motståndare inte har en chans att ta dem. Detta förstör hela spelet och det rekommenderas inte att spela multiplayer så att man kan komma överens om att inte skruva bollar.

Bowling: Den enligt mig bästa sporten. Har man bara lite inlevelse så kan man få det mycket verklighetstroget. Visst, även det här har vissa buggar, vissa kast som är omöjliga att göra i verkligheten (kasta rakt upp i luften och sen få klotet att skruva sig), men är man seriös så kan man få en riktigt bra inlevelse. Detta spel är också det roligast att spela med familj och vänner. Vem vill gå till en bowlinghall själv?

Golf: En ganska värdelös gren om man får säga så. Att göra en "hole in one" är en omöjlighet och inlevelsen är inte särskilt bra. Skotten blir lätt sneda för att man sköt lite för hårt. Puttern fungerar inte som den ska och resten av klubborna är inte mycket bättre vad det gäller precision.

Boxning: Till sist, den sista sporten. Även det en ganska värdelös sport men som hade ett kul koncept. Din Mii kommer in på boxningsbanan med ett par ursnygga boxningshandskar, framför dig står en annan ful Mii som liksom du inte ger ifrån sig något ansiktsuttryck. Du ser ronden dra igång. Du försöker gång på gång slå honom, utan att riktigt lyckas. Tillslut inser du att det är fel på spelet och får, liksom vi andra, stå och bara skaka på dosorna. En bra idé blev helt plötsligt helt värdelös. Dosorna reagerar inte på när och var man slår, och för att klara sig så bra som möjligt bör man vara 4 år och ha alldeles för mycket överskottsenergi. Att skydda sig funkar inte heller motståndaren kommer sakta men säkert KO'a dig om du inte gör något. Värdelös gren som inte är rolig ensam, och inte heller med vänner.

Till varje gren följer massor av småspel, t.ex. att skjuta tennisbollar i en cirkel och att bowla ner 91 käglor. Det finns massor av sådana här minispel, och nästan alla är roliga. Särskilt roliga är bowlingspelen som man verkligen behöver vara skicklig för att klara av. I dessa spel finns fyra medaljer beroende på hur bra poäng du fått, brons, silver, guld och platina.

Vad jag tycker om spelet
Spelet är enligt mig inte så jättebra, eftersom det inte har någon story, och är gjort för att visa nyblivna Wii-ägare vad Wiin går för. Det går ganska snabbt att klara det och man känner inte att man vunnit särskilt mycket av att spela det. Dock är det ett bra spel att spela mot sina kompisar eller mot sin familj, som särskilt uppskattas av föräldrar. Annars är spelet ganska uselt, ett stort minus är att långt efter att du slutat spela kommer dina kompisar att vilja testa det, och du får ännu en gång stå där och lönlöst vifta med armarna i boxningen.

En bra idé som inte var så väl utförd kan man tycka. Hade alla sporter fungerat så hade mitt betyg varit avsevärt annorlunda.

Betyg till spelet
Grafik: Grafiken får ett lågt betyg av mig eftersom det helt enkelt ser dåligt ut. Sidoeffekterna och gubbarna är dåligt gjorda då man ser figurernas kantighet. Ett plus är att spelet är gjort i oseriös animerad stil som får det att se lite bättre ut än det egentligen är.

Spelkänsla: Spelkänslan kunde man ha gett 10/10, men jag har bestämt mig för att inte göra det på grund av alla fel i spelet, boxningen är ett mycket bra exempel. Spelkänsla var hela spelets syfte, men jag tycker inte att Nintendo levde upp till "den perfekta känslan" som man tolkade deras reklam. Jag har spelat spel med vanlig kontroller som haft bättre spelkänsla.

Ljud: Ljudet är halvbra, inga särskilt bra låtar i spelet, och jag tycker att man alltför ofta hör meny-musiken. Ljudet ifrån Wii-Remoten är, precis som hos alla andra spel, värdelöst, och ett störande "pling" känns det som att man hör minst en gång i sekunden.

Hållbarhet: Hållbarheten är nästan det sämsta med spelet och förtjänar ingen högt betyg. Efter en månad har man tröttnat på alla minispel och lägger spelet på hyllan. Inte ens multiplayer håller länge. Kasst.