Jak2005

Allmänt om forskning vid institutionen
Institutionen för svenska språket bildades i sin nuvarande form 1991 genom en sammanslagning av de redan väletablerade institutionerna för nordiska språk respektive språkvetenskaplig databehandling. Vid institutionen finns två forskarutbildningsämnen, nordiska språk och språkvetenskaplig databehandling, vilket speglar institutionens historia. Numera finns även svenska som andraspråk som forskarutbildningsämne.

Forskningen vid institutionen har organiserats i de fyra avdelningarna nordiska språk, modern svenska, lexikologi och språkvetenskaplig databehandling. Dessa forskningsgrenar, jämte den forskningsstödjande och projektdrivna Språkbanken med stora datalagrade språkliga material, arbetar på det vetenskapliga planet som enheter inom en administrativt sammanhållen institution. Modern svenska kan karakteriseras som studiet av den nutida svenskans struktur och användning. I centrum ligger nusvensk grammatik och semantik men hit hör även deldiscipliner som språksociologi, språkvård, stilistik, retorik och språkinlärning, det senare speciellt i fråga om svenska som andraspråk. Grenen nordiska språk skulle då kunna beskrivas som studiet av Norden som språkområde, särskilt de nordgermanska språkens utveckling och inbördes relationer. Till en huvudsakligen språkhistorisk kärna kan knytas många delvis olikartade deldiscipliner som nordisk filologi, ord- och namnforskning, runologi samt den nordistiska språkforskningens egen historia. Även de moderna nordiska språken (vid sidan av svenskan) studeras givetvis inom grenen nordiska språk, medan dialektologin har naturlig hemortsrätt i båda grenarna.

Inom grenen lexikologi studeras språkets förråd av fasta byggstenar (ord, fraser, morfem) och de olika typer av formella och innehållsliga relationer som råder dem emellan. Forskningen täcker såväl teoretiska aspekter (lexikalisk semantik m.m.) som tillämpningar (lexikografi). Forskningen är i första hand inriktad på svenskt material (särskilt den "växande" databasen GLDB -- Göteborgs lexikaliska databas), vilket ger anknytningar till nordiska språk och modern svenska. Naturliga anknytningar finns även till grenen språkvetenskaplig databehandling, som studerar språk och språkanvändning med datamaskinella metoder applicerade på språkliga material. Tyngdpunkten i forskningen ligger på stora material och regelbundna språkprocesser. Centrala områden är korpuslingvistik och datamaskinell lexikologi, och bland viktiga tillämpningar kan bl.a. maskinöversättning nämnas.