Speltest av Jocke_

Handling / story / vad man gör i spelet
James Bond : Everything or nothing

Äntligen har Electronic Arts lyckats återupplivat den topphemliga agenten till ett enastående resultat.
Grafikmässigt är spelet minst sagt magnifikt och kontrasten underbar. Man inspireras också av de briljanta spelmiljöerna samt diverse effektiva vapen.

Ännu ett fantastiskt spel har Electronic Arts nu släppt.
Med dom tidigare spelen i åtanke har detta spel definitivt höjt sig en nivå i spelserien. Det är dock fortfarande vår stilliga gentleman James Bond som tar oss med i actionäventyret. James huvudkaraktär är sig lik sen förr, med massivt skjutande vapen samt hans lugna attityd.

Det är som vanligt M som skickar ut Bond för att rädda världen. Denna gång ska han bekämpa nanorobotar som den onde Nikolaj Diavlo stulit och sänt ut för att eliminera världen. Vapnen och alla dess funktioner står självklart den unikt intelligenta professorn Q för. Min personliga favoritleksak är den radiostyrda spindeln som man lätt manövrerar via dess kontroll, sen genom att trycka på detonations knappen kan man effektivt döda en rad fiender.

Vad jag tycker om spelet
Efter några timmars spelsittande framför den lilla TV:n finner jag verkligen spelglädje i spelet. Visst, det tog sin tid att lära sig manövrera agenten 007, men det har man visserligen tid till att träna på M16’s träningsbana (agenternas högkvarter dvs.).

Under uppdragen (33 för att vara mer exakt) stöter man bland annat på den gamle ärkefienden Jaws som vill se dig död en gång för alla (som alltid förr). Bond tar sig också runt i en mängd olika fordon som till exempel motorcykel, pansarvagn och sportbilar.

En sak som jag dock tycker utvecklarna glömmer är att granska uppdragen betydligt bättre, dom känns allt för fantasilösa och för få. En väldigt positiv sak dock som uppskattas är att man kan välja svårighetsgrad som anpassar en själv som spelare.

En annan helt ny sak i spelet är det unika närstridssystemet som man lätt låter sig fascineras av.

Utvecklarna har också lagt ner fokus på Multi-player sekvensen, då man antigen kan bjuda in grannen eller kompisen och samarbeta som 2 agenter eller spela mot varandra. Tragiskt nog kan man inte välja svårighetsgrad på Multi-player, det gör att det känns ganska frustrerande och tråkigt i längden. Och som tidigare nämnts är uppdragen för få och det även här, tyvärr.

Betyg till spelet
Som tidigare nämnts är grafiken väldigt inspirerande, klart det grafikmässigt bästa spelet i serien.

Spelkänslan är helt okej, lite komplicerat att manövrera James i början, men sedan blev det allt mer simpelt när man kunde använda "automat-sikte" på fienden.

Ljudet är även det väldigt imponerande  men det vet vi sedan tidigare spel.

Uppdragen är kanske inte så "jätte" lockande att spela om och om igen, dock fanns det en hel del att välja bland. Multi-player funktionen var det som lyste upp närvaron i spelet, det spelade jag och min vän om och om igen.