Speltest av Kooshkai

Handling / story / vad man gör i spelet
Conker, hjälten från tidigare Diddy Kong Racing och Conker's Pocket Tales, får här ett tredje äventyr. Skillnaden är att Conker nu har vuxit upp och stigit (sjunkit?) från en gullig och oskyldig ekorre till en girig och bakfull bråkstake. Spelets gulliga moment har ersatts av blodiga fighter och icke rumsren vuxenhumor. Upprörande finner några det, underhållande finner vissa andra (som jag) det. Själva spelet tar fart när Conker druckit sig full på läsk och annat smött och gött, och går vilse vilket leder till att han hamnar i ett bisarrt och motbjudande kungarike som liknar en blandning av Rayman och South park. Senare i spelet måste han även rädda sin flickvän Berri och samtidigt undvika att bli ett bordsben åt Panterkungen. I spelet får man besöka olika "världar", men det finns såklart en overworld också. Tunnt, säger vissa, men låt oss istället titta närmare på spelupplägget.

Vad jag tycker om spelet
I flera år har jag hungrat efter det här spelet, och när jag äntligen hittat det begagnat på tradera var det bara att börja avnjuta. Det första jag fastnar för är humorn, där Rare TYVÄRR ibland skämmer ut sig, men ofta går det inte att inte fnittra till. Det andra är kontrollen, som jag finner exakt till skillnad mot vad andra recensioner påstår. Spelets början är långt ifrån intressant, och om jag inte vore en helhjärtad man skulle jag påstå att dom tre sista världarna är dom enda RIKTIGT intressanta. Men den bisarra stämningen är med från början och går verkligen inte att ogilla. Efter en veckas problemlösning, shotgunavfyrande, fnittrande och plattformshoppande besegrar jag "äntligen" slutbossen och känner mig besviken. Det är då jag upptäcker en till rolig grej som jag totalt ignorerat tills nu. Multiplayer är något av det mest roliga jag kört, och med dom skräckinjagande nazist-teddybjörnarna övermannar jag gärna helylle-ekorrarna (som styrs av lillebrorsan, då då). Med stor variation och en Monty Python-känsla som sviker blir det här riktigt intressant!

Betyg till spelet
Grafiken är ett av dom bästa till 64:an, tror till och med att det knäcker Perfect Dark och Donkey Kong 64 i snygghet. En solklar 10:a!

Spelkänslan kan man nog förvänta sig litet av. Handlingen är tunn och skämten låga, men hela grejen är så bra upplagd att spelkänslan får högt betyg den också. En 8:a.

Musiken är långt ifrån dålig, men inte heller något anmärkningsvärt. Rösterna är roliga men risken finns att man blir frustrerad av dom, särskilt Conker himself har en obehaglig röst. En 7:a, men det är inte heller helt fel!

Hållbarheten, vad ska man säga... Man tröttnar aldrig riktigt på Conker. Äventyret är lättsamt, bisarrt och trevligt och multiplayer-systemet är klockrent. Skulle man råka tröttna är det bara att låta det ligga och vila i någon månad. En 9:a.

Slutsats: Conker's Bad Fur Day knäcker dom flesta andra spel till Nintendo 64. GoldenEye och Super Mario, det fanns många riktiga mästerverk, och det här är ett av dom. Trots den tunna handlingen (om det ens finns någon) har Conker en härligt bisarr stämning. X-Box remaken Live & ReLoaded är bara censur och censur, ger man ett spel bättre grafik gör man det inte bättre. Avslutningsvis vill jag bara rekkomendera det här till alla som köper begagnade spel eller laddar ner via emulatorer att få tag på det - ni som inte finner innehållet offensivt lär INTE ångra er.

Tack och hej. ^^