Speltest av Kigsz

Handling / story / vad man gör i spelet
Yoshi’s Story är ett plattformsspel med inslag av äventyr i det. Du tar rollen som en av sex stycken (från början i alla fall) Yoshis, med uppdrag att skaffa tillbaka Super Happy Tree som stulits av Baby Bowser. För att göra detta måste du kämpa dig igenom ett antal banor för att slutligen nå fram till Baby Bowsers slott, där slutstriden äger rum.

Spelet är uppbyggt i form av en bok (därav namnet Story), där boken innehåller sex stycken sidor. Varje sida har fyra banor, där bana ett är den lättaste på sidan och bana fyra den svåraste. Varje sida har även ett eget tema som följer med i de fyra banorna. De teman som finns är bland annat snötema, lavatema, djungeltema, vattentema och himmelstema. Du får dock bara spela en av banorna på varje sida åt gången, för så fort du klarar en bana vänds sidan och en ny värld öppnar sig.

Som jag nämnde innan så finns där sex stycken olikfärgade Yoshis att välja mellan. Deras färger är grön, gul, röd, mörkblå, ljusblå och rosa. Det finns två gömda Yoshis i spelet (en som är svart och en som är vit) som du kan spela som, om du hittar dem.

Vad är det då spelet går ut på mer än att hitta Super Happy Tree?
Jo, du ska äta frukt. Just det. Hela spelet går ut på att äta trettio stycken frukter på varenda bana, för det är så du klarar den. Spelet är alltså inte linjärt, där du går från start till mål, utan du kan hålla på att gå tills det att du har ätit trettio frukter. På vissa banor (ungefär en bana per sida) kommer du att stöta på en boss i slutet, men de är oftast väldigt enkla att besegra.

Frukterna som finns att äta på banorna är äpple, banan, vindruvor, vattenmelon, vanlig melon (finns bara trettio av dessa på varenda bana, så de ger mest poäng) och chilifrukt (som är dålig för dig, om du inte spelar som vit eller svart Yoshi). Förutom detta så bestäms en av de fyra förstnämnda frukterna, i början av vartenda äventyr, till din ”favoritfrukt”, vilken är extra god för dina Yoshis att äta.

Vad jag tycker om spelet
Yoshi’s Story är ett mycket barnvänligt spel. Att hela spelet kretsar runt frukt gör det så väldigt sockersött. Även om spelet är halvsvårt på vissa ställen så krävs det inte någon större hjärnverksamhet för att klara det. Bossarna i spelet är för lätta och slutbossen (Baby Bowser) är skrattretande enkel. Vissa banor kan bli väldigt korta, där man hittar trettio frukter nästan direkt, medans andra banor kan bli långdragna och kluriga.

Fienderna i spelet är väldigt ojämna. Shy Guys (som är den vanligaste fienden) är ingen match för Yoshi, medans andra fiender kan döda en Yoshi på en halv sekund (till exempel en jättefisk som slukar en hel). Mertalet av fienderna är dock alldeles för lätta, i min mening.

Nu får ni inte tro att spelet är dåligt. Långt ifrån. Det är bara för enkelt och måhända för barnsligt, men det gör det inte dåligt. För er som har spelet föregångaren, Super Mario World 2: Yoshi’s Island till Super Nintendo, så kommer ni att känna igen er direkt. Det är ungefär samma fiender och spelstil, men upplägget är annorlunda. En sak som är väldigt skön är att man slipper tänka på Baby Mario, som var (rent ut sagt) förbannat jobbig i Yoshi’s Island.

För er som funderar på att köpa spelet kan jag ge rådet att det är ett bra spel, men det är inget spel med lång hållbarhet. Det är inte heller särskilt utmanande, men roligt ändå.

Betyg till spelet
~ Grafiken: Grafiken är så kallad 2½-D (eller 2.5-D), vilket är en blandning mellan 2-D och 3-D. Man kan säga att spelet bemästrar den tekniken och bevisar att spel inte behöver vara i 3-D till Nintendo 64 för att vara bra.
Grafikbetyg: 10

~ Spelkänsla: För den som inte är van vid att spela som Yoshi kan det vara något jobbigt i början, men man lär sig ganska snabbt. Vissa saker är dock mindre bra, såsom ett visst längdhoppsminispel och en särskild ”äggmanöver”, men i det stora hela är den okej.
Spelkänslebetyg: 8

~ Ljud: Intromusiken är barnslig och något jobbig. Annars är bakgrundsmusiken behaglig på de flesta banor och ljudeffekterna är passande, men den barnsliga musiken i början (och slutet) drar dock ner på betyget.
Ljudbetyg: 7

~ Hållbarhet: Inte särskilt lång. Du kan klara spelet på under en timme om du vill. Fast vill du gå djupare in i spelet och utforska (typ samla de trettio vanliga melonerna på varenda bana) så blir spelet desto längre, men för oss vanliga dödliga så säger jag nog ’nej tack’.
Hållbarhetsbetyg: 5