Speltest av Kigsz

Handling / story / vad man gör i spelet
Detta är ett av världens bästa spel och spelet som verkligen satte fart på försäljningen av Nintendo 64. Detta spel är ett måste i allas samling. Har man inte Super Mario 64 till sitt Nintendo 64, så kan man inte kalla sig för N64-ägare. Handlingen i spelet är inte så avancerad, utan du (Mario, alltså) ska hälsa på Prinsessan Flugsvamp (eller Princess Toadstool/Peach, kalla henne vad du vill) i hennes slott, för hon har bakat en tårta till dig. Du får snart reda på att Bowser (eller Kung Koopa) har tagit över slottet och det är din uppgift att besegra honom och ta tillbaka alla 120 stjärnor som finns gömda inuti slottet. Du kommer nu att få hoppa runt bland 15 olika världar (bokstavligen, ingången till en värld är oftast genom en tavla) och möta alla möjliga fiender, för att återfå stjärnorna. Bowser kommer du att stöta på inte en gång, inte två gånger utan tre gånger (!) och du måste besegra honom på en liten, svävande plattform varenda gång.

Den klassiska svampen, som får Mario att växa, är borttagen, men misströsta inte. Du får istället tre nya förmågor att välja mellan, nämligen att kunna flyga (röda block), bli metall-Mario (gröna block) och bli osynlig (blåa block). Särskilt metall-Mario blev en direkt klassiker och den karaktären har senare dykt upp i spel såsom Mario Golf 64 och Super Smash Bros.

Efter att du har tagit och samlat ihop alla 120 stjärnor så öppnas en kanon nere på stranden, utanför slottet. Använder du denna kan du skjuta upp dig på slottets tak där du får återse en gammal vän.

Vad jag tycker om spelet
Jag har spelat detta spel i många år nu och vissa stjärnor (särskilt de i början) var rena barnleken att ta, men som med de flesta spel blir det bara svårare och svårare. De sista stjärnorna, som brukar vara att samla ihop 100 mynt på någon bana, är både utdragna och kluriga. Jag har en vän som samlade ihop 118 stjärnor och sedan lade bort spelet i flera år, för att han inte orkade ta de sista 2 stjärnorna (100 mynt på Tick Tock Clock och på Rainbow Ride). I alla fall, spelet är något av en klassiker, även om det bara har gått lite över 10 år sedan det släpptes. Där finns nästan inget negativt att säga om Super Mario 64, utom att spelet borde haft med Wario eller åtminstone Luigi som spelbar karaktär. Lyckligtvis fixade Nintendo till detta och släppte spelet Super Mario 64 DS, där man kan spela som flera karaktärer.

Spelet är än idag spelbart allra högsta grad och man hittar alltid något nytt varenda gång man spelar det. Spelkänslan i denna 3D-värld är underbar, även om grafiken börjar kännas lite gammal. Världarna är innovativa och intressanta, där vissa världar är roligare än andra.
Jo, förutom de 105 stjärnor du kan samla på dig i de olika världarna finns där även 15 gömda stjärnor. Dessa kan vara gömda inuti i en värld eller till och med utanför slottet. De är lite klurigare att hitta än de vanliga stjärnorna, men tänker man efter så är de flesta ganska logiskt placerade.

Betyg till spelet
~ Grafiken: När det släppte (1997) så var grafiken enastående. Folk krävde 3D-spel och detta var ett av de första och bästa. Tyvärr börjar grafiken bli utdaterad, men den håller än idag.
Grafikbetyg: 9

~ Spelkänsla: Helt fantastisk. Rörelsedynamiken är perfekt och alla Marios små attacker är noga utvecklade. Kameran må vara lite störig ibland, men lite spill får man räkna med.
Spelkänslebetyg: 10

~ Ljud: Klassiska Mario-låtar. Vissa känner man igen direkt, andra har blivit odödliga genom detta spel. Charles Martinet, rösten bakom Mario, är i högform och det finns inget i ljudväg som gör en besviken.
Ljudbetyg: 10

~ Hållbarhet: Oändlig, vill jag säga, men det stämmer kanske inte riktigt. Jag har i alla fall inte märkt av några begränsningar inom detta område, än.
Hållbarhetsbetyg: 10