Speltest av Kigsz

Handling / story / vad man gör i spelet
Detta var spelet som startade allting. Diablo, som släpptes i början av 1997 här i Europa, är ett av de, enligt mig, bästa rollspelen någonsin. Du tar kontroll över en av tre hjältar (krigare, pilbågsskytt eller magiker), i kampen om staden Tristrams överlevnad. Diablo, antagonisten i spelet, har tagit kontroll över en ärkebiskop vid namn Lazarus. Diablo tvingar då Lazarus att kidnappa kung Leorics son Albrecht. Diablo tar över prinsens kropp och det är nu upp till dig att ta upp kampen mot denna demon. Du måste slå dig igenom 16 våningar, uppdelade i 4 delvåningar. Våningarna 1-4 är i katedralen, våningarna 5-8 är i katakomberna, våningarna 9-12 är i grottorna och slutligen är våningarna 13-16 i helvetet. Våning 16 är även platsen där Diablo återfinns och han är inte glad att se dig.

Under spelets gång kommer du att få hjälp och uppdrag av invånarna i staden Tristram (nåväl, de flesta av dem hjälper dig, men inte alla). Du återvänder faktiskt till denna stad i uppföljaren, men då är staden nerbränd och endast en av invånarna (Deckard Cain) har överlevt.

När du har besegrat Diablo väljer du att försöka kontrollera Diablos ande inuti din egen kropp. Du misslyckas och måste bege dig ifrån staden. Det är här det andra spelet tar vid. Det som är intressant är att de tre karaktärerna du har att välja på från början dyker upp även i Diablo II, fast som fiender. Den kvinnliga pilbågsskytten blir till Bloodraven i Diablo II, magikern blir till The Summoner i uppföljaren och krigaren blir till självaste Diablo i det andra spelet.

Vad jag tycker om spelet
En klassiker. Jag spelade i och för sig Diablo II före jag spelade Diablo, men det gör inte spelet sämre (lite mer svårförstått, dock). Hela idén med att ha spelet centrerat runt en stad fungerar förvånansvärt bra. Det finns några nackdelar med spelet, såsom mana som inte fylls på automatiskt, men detta är småproblem som de fixade till uppföljaren. Jag har klarat både det första och det andra Diablospelet och det är nästintill perfekta båda två. I och med att där finns möjlighet att spela online på båda spelen, gör det att de är hållbara än idag. Bakgrundsinformationen och utvecklingen av historien runt Diablo är gigantisk och intressant. Helt enkelt ett mycket bra ”förstaspel”, fast nu längtar jag efter det tredje spelet i serien.

Betyg till spelet
~ Grafiken: För sin tid var grafiken enastående, men idag kan den kännas utdaterad. De små filmklippen man får se i spelet håller mycket hög kvalitet, så det blir ett bra betyg till grafiken.
Grafikbetyg: 9

~ Spelkänsla: Perfekt. Man vet aldrig vad som lurar bakom hörnet eller vad som ska hända när man går ner för en trappa. Det enda negativa är att man inte kan springa, som man kan i Diablo II.
Spelkänslebetyg: 9

~ Ljud: Klassiska låtar, med inslag av sublima meddelanden, såsom att ”borsta tänderna och äta grönsaker”. Vissa av låtarna klarade sig in i det andra spelet och gjordes odödliga.
Ljudbetyg: 10

~ Hållbarhet: Om man vill kan man springa igenom hela spelet på några minuter, tyvärr. Där finns inget mer att göra efter att man har besegrat Diablo, men fram till dess är det ren njutning.
Hållbarhetsbetyg: 8

~Fakta om spelet~
-Namn: Diablo
-Släpptes år: 1997
-Konsol: PC/MAC/PlayStation
-Spelare: 1
-Möjlighet att spela online: Ja
-Utvecklare: Blizzard Entertainment, Blizzard North, Ubisoft
-Expansion till spelet: Diablo: Hellfire
-Diablospel, i tidsföljd: Nummer 1
-Karaktärer att välja mellan: 3