Speltest av MB1aHaSam

Handling / story / vad man gör i spelet
I Medal of Honor Airborne tar du rollen som PFC Boyd Travers, en amerikansk fallskärmsjägare i Andra Världskriget.
Du är medlem i 82nd Airborne, som är en av de mest kända Fallskärmsjägarförbanden någonsin.

Handling/story:
I början av spelet får man genomgå en kort fallskärmsutbildning för att kunna landa rätt, och sedan skickas man ut i Andra Världskriget där du med en början på Sicilien kommer allt närmare ditt slutgiltiga mål, Tyskland, och ett slut på Axelmakternas förtryck.

Vad man gör i spelet:
Som i så många andra Andra Världskriget-spel är man en frontsoldat med uppgift att befria Europa från Tyskarna. Men här slåss man mer som ett team, till skillnad från tidigare Medal of Honor spel där man mestadels var ensam.
Tyvärr har inte de egna soldaternas intelligens förbättrats i samma grad som fiendens, det är alltså helt normalt att en vän blir nedskjuten för att han springer ut mitt i elden. Lite förbättrade är de dock, de springer inte i vägen för en lika ofta nu. Detta var ofta ett stort irritationsmoment i tidigare spel.

Vad jag tycker om spelet
I Medal of Honor Airborne finns något som inga eller mycket få spel har, friheten att bestämma var du börjar.
Detta, samtidigt som man får välja sina vapen själv, gör att man verkligen kan få ut mer av spelet. Man kan välja precis vad man vill göra, om man har lust att ligga på ett tak och ta hand om fienderna därifrån, inga problem, välj ett prickskyttegevär, landa på ett tak och så kan du lugnt ta fienderna en i taget.
Eller om du vill ha mer närstrid, fint, välj bara k-pisten och landa mitt i smeten.
Förutom detta så är fienderna intelligentare än i många spel, om man t.ex. springer in i ett hus med fiender och man en ser dig, då står han inte där som ett fån, han springer/ropar efter hjälp. De kan också sparka tillbaka granater och hålla sina vapen runt ett hörn och skjuta blint, vilket gör det mycket svårt att ta sig fram. Som tidigare nämnt är dock inte vännerna lika intelligenta.
En annan bra sak med spelet är livmätaren. Den är uppdelad i fyra sektioner, om man bara skadas lite på en av sektionerna kommer den att fyllas igen, men om man skadas så mycket att en hel sektion försvinner måste man hitta en första hjälpen-väska för att fylla den. Detta är bra, det gör att man kan klanta sig lite, hoppa i skydd och få upp lite av liven igen.
Om man nu trots detta skulle dö så gör det inte så mycket, man hoppar från ett plan igen och är tillbaka i spelet så långt som man var vid senaste checkpoint, detta är ett stort plus.

Betyg till spelet
Grafik: Grafiken är underbar, det är den bästa grafiken jag har sett hittils på ett spel, och det hacker inte det minsta. Om t.ex. en granat exploderar ser man hur splitter regnar runtomkring, man ser tomhylsor flyga åt alla håll och man ser minsta repa på vapnet. Färgerna är också fantastiska, det känns verkligen som om Medal of Honor-teamet har lyckats.

Spelkänsla: Spelkänslan är strålande, men det kan vara lite svårt att styra ibland, speciellt när man hoppar fallskärm. Därför blir spelkänslan det enda som inte får en 10:a i detta toppenspel, men en stark 9:a får den allt.
Man kan göra mycket med omgivningen, t.ex. när man har order att spränga något, som t.ex. en luftvärnskanon, behöver man inte springa in mitt i fienderna, det enda man behöver är den starkaste granaten. Soldaterna pratar ofta och hjälper en, som när man ibland kommer till dem, då ropar de "Here comes Travers, give him some covering fire", m.m.

Ljud: Ljudet i spelet är tillsammans med grafiken det bästa, man riktigt känner sin thompson k-pist mot axeln när man skjuter, och granaterna dånar ordentligt. Flygplanet man åker i låter också ordentligt.
Jag hörde att Medal of Honor-teamet hade spelat in ljudet från riktiga vapen och flygplan, jag tror på det, det kan bara bli så bra ljud med riktiga förebilder.

Hållbarhet: Hur långe som helst. Det finns tre olika svårighetsgrader som man kan klara, och på varje bana får man betyg 1-5. Om man lyckas få tillräckligt bra betyg kan man få en medalj för varje svårighetsgrad. Kombinera detta med att kunna starta var du vill och välja vilka vapen som helst, då har du en oändlig mängs kombinationer som kommer att hindra dig från att tröttna på Medal of Honor Airborne för lång tid framåt.

Sammanfattning: Medal of Honor Airborne är ett spel som alla som gillar genrerna krig, andra världskriget och FPS borde testa.
Det är inte mycket blod i spelet, men jag tycker ändå att åldersgränsen på 16 år är passande.