Speltest av Daxter_SSJ4

Handling / story / vad man gör i spelet
Alright, det börjar med att du är Sam Gideon. Vem är Sam Gideon? Jo, Sam Gideon är en riktig baller, han är stiligare än Clark Gable, snabbare än Sonic, bättre rökare än Solid Snake och var kvartsback när han spelade handägg i high school. Han har blivit utvald av DARPA för att forska på och använda ARS; Augmented Reaction Suiten. Det är en riktigt manlig dräkt som gör att Sam kan gå in i slo-mo på ett mer stilrent sätt än Max Payne, hålla kontakt med sin flickvän bättre än Suzu, kan glida längre och snabbare än Grayson Hunt, slå hårdare och snabbare än Kenshiro och blir överlag bättre på allting.

I spelet så slåss Sam mot ryska robotar eller något sådant. Det är inte viktigt, för det viktiga är alla CURAZEEE stunt och manövreringar du gör medans du annihilerar ryssarna på det SSStiligaste sättet du kan.

Vad jag tycker om spelet
VanQuish kan vid första anblick verka som en technoklon av Gears of War. Det tar dock inte lång tid innan man märker att det är fallet. Det som skiljer VanQuish ifrån andra moderna TPS är att du aktivt blir uppmuntrad att inte ta skydd och istället åka runt mot fienderna och döda dem. Inte bara är det både roligare och lättare att göra så, men det finns även en poängräknare som du använder för att bevisa att du inte är en scrub. Du kommer använda dig mycket av slo-mon av självklara anledningar; du kan sikta lättare, du kan planera din rutt eller så kan du använda det för att lättare undvika fientlig eld. Det finns inget bättre än att glida upp mot fiendens sida, skjutandes på deras mechpilot, hoppa över deras skydd, skjuta två stycken i luften och sedan sparka ihjäl den tredje för att till slut ta mechen för dig själv och utplåna resten.

Vapenvariationen är helt okej, du kan ha tre vapen i taget, och det finns de vanliga vapnena du ser överallt (hagel, helauto etc.). Det finns även några unika som en lock-on laser och ett gevär som skjuter en stor ljuskula som noclippar ut i oändligheten.

Fienderna består till större delen av vanliga mooks, men det kommer större, starkare fiender senare och det finns en del bossar i spelet också. Olyckligtvis så repeteras många bossar så det är inte mer än 3-4 stycken av dem, men de är alla bra gjorda så det gör inte allt för mycket. Det kommer några fiender som ser ut som Dr. Manhattan och är riktigt roliga att slåss mot i slutet av spelet, jag önskar att de var med längre. På tal om slutet, spelet är kort, endast runt 10 timmar, men det finns en del sidouppdrag du kan göra och det är defenitivt ett spel värt att spela om.

Grafiken är ganska bra. Det är inte något utstående varken tekniskt eller designmässigt, men designen är väldigt trevlig när man jämför med andra moderna spel. Allt har en vääldigt blank silvrig look med fiender som är lätta att se eftersom de bryter med ett rött kontrast. Musiken passar in med ett överliggande technotema.

Betyg till spelet
Svag 9/10

VanQuish är defenitivt ett av de absolut bästa spelen på sjunde generationens konsoler och skulle vara min GOTY 2010 om det inte vore för att ett visst annat fantastiskt spel släpptes det året. Spelet faller kort på dess ringa längd. Om det hade varit 30h+ så skulle det i princip vart perfekt.

Du bör köpa detta om du gillar skjutspel överhuvudtaget, det gäller alla sorters skjutspel, från danmakus till FPS. Du har ingen anledning att inte spela det båsta TPSet sedan Max Payne 2 (jag har otroligt svårt att bestämma mig för vilket av dessa 2 spel är bäst.)