Speltest av Streamline

Handling / story / vad man gör i spelet
Resident Evil 4

Skapare: Skräckmästarna; Capcom
Genre: Action, Skräck
Konsoler: Multi
Pris: 399-599 kr
Utgivningsår: 2005
Språk: Engelska
Åldersgräns: 18+
Huvudkaraktär: Leon Scott Kennedy

VARNING!
Folk som är känsliga med, svordomar, blod och väldigt brutal skräck bör absolut INTE spela Resident Evil 4. Eftersom detta spel gå i stort sett ut på att rädda presidentens dotter på ett VÄLDIGT brutalt sätt.

”1998. Jag kommer aldrig att glömma det. Det var det året då de dumma mördarna varit i trakten runt ett berg. Då ett företag, med stora resurser, släppt lös ett virus. Företaget var UMBRELLA. Viruset drabbade en liten stad i en skog. Den staden, eller byn skulle man kunna kalla den, hette Raccoon City. Men när viruset upptäcktes skickade presidenten av USA en order. Att stelirisera Raccoon City. Men medborgarna i Raccoon City överlevde. Och de bär på de virus UMBRELLA släppte löst. Sen föll UMBRELLA’s ekonomi. Det var nu UMBRELlA var slut.
Sex år har gått sedan dess.
Jag sitter i en bil på väg till en by där mitt uppdrag ska äga rum. Ur radion kommer salsa från Spanien. Det kanske beror på att jag befinner med i Spanien. Jag vilar min haka tungt på min hand. Jag har blivit utskickad av presidenten. På uppdrag att hämta hem presidentens dotter, som blivit kidnappad av medborgarna. Förarna ska köra mig dit. Men de kan inte ta mig ända in till byn, eftersom byn ligger långt inne i skogen och dit kan ingen bil köra mig.
Plötsligt stannar föraren. Han säger:
- Jag måste gå ut och slå en drill.
Han stiger ut ur bilen och ställer sig vid vägkanten. Den andre mannen i bilen erbjuder mig en cigarrett. Jag tackar nej. Rökning är inte riktigt min stil.
När mannen är på väg tillbaka till bilen ser han något i gräset på andra sidan vägen. Det är något som rör sig i gräset. Föraren är beväpnad. Endast i självförsvarssyfte. Han skulle aldrig använda mot mig.
- Äh, det var nog bara min fantasi.
Föraren kommer tillbaka och kör vidare. Vi närmar oss vår destination.
Föraren stannar vid en bro, som han nyss kört över.
- Ska du verkligen in dit själv? frågar föraren.
- De kommer göra dig till mos därinne, säger den andre mannen.
- Ja, det klart, säger jag stolt.
- Men skynda dig på, vi vill inte ha några parkeringsböter, säger föraren mycket nonchalant.
- Parkeringsböter? Här? säger jag.
Jag går sakta in i skogen. Uppdraget är ju inte det enklaste precis. Jag har en pistol och ett gevär på mig. Bara ifall det skulle gå riktigt illa till.
Det är dimmigt i skogen. Jag kisar för att se bättre. Jag lyckas med att urskilja ett hus vid skogsbrynet. Jag bestämmer mig för att gå in i huset.
Jag har pistolen dragen. Mitt hjärta bultar hårt i mitt bröst. Jag går runt ett hörn. Det låter som någon harklar sig. Då ser jag en man vid en brasa. Han står lutad över den.
- Ursäkta mig, säger jag. Hallå?
Han vänder sig mot mig. Hans ögon är mörka och nästan tomma.
- Jag undrar bara om du kanske känner igen flickan på detta fotografiet?
Mannen säger något. Det låter som ett påhittat språk. Men han talar det helt flytande, som om han kunnat det sen han varit en liten bebis.
- Ledsen att jag nämnde det, säger jag och stoppar tillbaka fotot i fickan.
Mannen som jag frågat vänder sig om. Jag ser själv inget eftersom jag ska gå ut från platsen. Han ropar bakom mig. När jag vänder mig om ser jag något komma svingandes. Det är yxa. Jag rullar åt sidan. Han har min pistol riktad mot honom. Jag håller den med ett mycket stadigt grepp. Fast ändå darrar jag. Han närmar sig med sin yxa. Jag hade inget annat val. Jag avfyrar tre skott emot honom. Mannen faller ihop på golvet. Han rör sig inte ur fläcken. Jag vänder på han med min fot. Han ser i alla fall ut som en vanlig människa. Han är ingen zombie i alla fall. Plötsligt hör jag en bil utanför huset. Man kan tydligen färdas med bil här. Det gör i alla fall de som åker bilen. Det är en pickup, som oftast bönder. De kör mot föraren som kört mig hit. Om jag varit de hade jag åkt därifrån.
- Skit också.
Jag trycker mot dörren. Den går inte att öppna. Det är någon som trycker från utsidan. Jag letar efter en annan flyktväg, men alla fönster är igenspikade. Jag går upp på övervåningen. Där finns ett fönster som inte är igenspikat. Ska jag hoppa ut? Det gör jag, jag tar sats, tar ett jättekliv ut genom fönstret. Jag landar med en duns på den kalla marken. Jag ser mig omkring. Två människor kommer emot mig. En med högaffel och en med yxa. Jag tar fram min pistol igen, avfyrar tre skott mot vardera av människorna. Sen laddar jag om min pistol. Nu har jag pistolen dragen, för byborna är verkligen blodtörstiga.
Jag har gått genom den dimmiga skogen ett bra tag nu. Jag närmar mig en liten stad. Den staden består minst av fem hus, så vitt vad jag kan se, en kyrka och en stor eld i mitten av staden. Jag kan urskilja någon hänga vid elden. Det är en av officerarna. Han är död. Synd att han inte kom med mig, tänker jag,
Jag tar några långa kliv in i staden. Byborna lägger inte märke till mig. Även om de har yxa, högaffel och kniv i sina händer. Precis när anlänt i staden ringer kyrkklockorna. Byborna vänder sig mot klockan. De säger några ord. Det går inte att tyda. Men en mening som en säger kan man tyda:
- Lord Saddler.
Alla bybor går in i ett hus och smäller igen dörren efter sig. Det är något tecken på dörren.
- Vart ska alla egentligen? På Bingo?
Det kan inte Leon komma på nu. Men nu börjar Resident Evil 4. Leon Scott Kennedy är tillbaka.”



Resident Evil 4 är ett väldigt kul och spännande spel. Men mycket blod är det ju. Man förstår verkligen att det är artonårsgräns på spelet. Jag upprepar, känsliga spelare bör ABSOLUT inte spela Resident Evil 4.
Resident Evil 4 handlar om en man, vid namn Leon Scott Kennedy, som är på uppdrag av polisen. Uppdraget går ut på att rädda presidentens dotter, Ashley Graham. Ashley är en flicka som inte kan vara äldre en femton år gammal. Hon är ganska kräsen av sig och förtjänar det bästa.
Under spelets gång, när man räddat Ashley, blir det en massa problem. Först kommer man till ett slott, med en ondskefulle lille dvärgen Salazar vid tronen och en ö. Mer kanske man kommer till. Men det tänker jag inte berätta.

De som man kämpar mot är visserligen inte zombies (som år 1996, då Leon först visade sig på tv-apparaterna) men de byborna kan vara riktigt blodtörstiga. De närmar sig med högafflar och yxor. Som om du hade gjort något. De mumlar ett språk som du inte förstår. Dessutom är det inte bara gubbar. Det är gamla tanter också. Äckligast är helt klart tanten, med inlindat bandage runt huvudet och motorsåg i ena handen. Skulle hon komma nära skulle Leon veta hur det känns att inte kunna nicka eller skaka på huvudet. Och man behöver inte vara någon Einstein för att lista ut vad som händer då.

Karaktärer

Leon Scott Kennedy
En agent, skickad av USA’s regering. Skickad av presidenten för att rädda Ashley Graham, presidentens dotter från den religiösa grupp som håller Ashley Graham tillfångatagen. Men det är just därför han ska gå dit. Kan verka lite mach ibland. Då han kommer med sina kaxiga repliker när han står öga mot öga med den största mask som världen skådat.

Ashley Graham
Presidentens dotter, för att fatta det ganska kort. Hon blir tillfångatagen av den religiösa grupp som kallas Los Illuminados. Hon kan vara något kräsen. Under spelets gång håller hon inte ens i något vapen, utan Leon blir tvungen att eskortera Ashley genom hela spelets gång.

Ada Wong
En mystisk kvinna i en röd klänning som Leon stöter på ibland. Dessa är kanske ”bara goda vänner” om ni förstår vad jag menar. För att Ada verkar vara lite intresserad av Leon.
Även om man måste vara Leon genom hela spelet så kan man låsa upp ett ”minispel” med Ada i huvudrollen. De heter ”Seperate Ways” och ”Assignment Ada”. Då spelar man inte än någon mindre än Ada själv.

Luis Sera
En mycket mystisk spanjor. Leon träffar på honom när Leon når ett hus med en garderob där Luis ligger instängd. Leon hjälper honom ut och de blir kompisar. Sen sticker han utan att ens säga tack. Men Luis kommer tillbaka under flera tillfällen. Han hjälper även till med att försvara ett hus mot upprörda bybor. Sen dör han en smärtsam död i slottet. Av spelets stors skurkar. Namnet står under.

Lord Osmund Saddler
En av spelets riktiga skurkar fast han är den största. Han är ledaren för Los Illuminados och skaparen av viruset Las Plagas, som både Leon och Ashley drabbas av. Han pratar lite konstigt. Först helt normalt men sen som om han var med i Bolibompa. Saddler kan vara lite skum. För när han dödar Luis Sera med en slags arm som växer ut ur honom. Men man blir lite misstänksam när armen åker in under klädnad och uppåt. Hur kommer detta sig?

Salazar
Detta är också en av spelets stora skurkar. Det är Lord Osmund Saddlers tolvårige son. Men han är kort som en femårig och pratar som en femtioårig tant. Han klär sig som en gammal engelsk lord. Även om Salazar är bara tolv år har han kritvitt hår. Han hälsar Leon med frasen ”Mr. Kennedy” eller ”Mr. Scott”, det vill säga att han kallar honom vid efternamn.



Jack Krauser
Detta är en amerikansk man som klär sig som en ryss. Han använder till och med ryska uttryck som ”Comrade”, som oftast ryssar kallar sig mellan sig själva.
Det verkar som om Jack Krauser har gått i en knivskola eller något, eftersom han är mycket säker med sin kniv. Han använder sig knappt av skjutvapen alls. Det finns ett ställe då du ska köra duell mot Jack Krauser, med kniv. Det blir oavgjort, eftersom att Ada Wong kommer och förstör allt. Men den kommer. Den slutgiltiga striden mot Jack Krauser.

Övrigt om spelet

Hos byborna är man aldrig välkommen. Framför allt inte på natten. Då ligger det fullt med björnfällor runt om i staden. Trampa inte i någon sån, för det gör riktigt ont att hamna i en sån. Och gör det absolut inte med Ashley.

I början av spelet, när du ska gå in i staden ser du en hund, som gnäller, och har fastnat i en björnfälla. Om du hjälper den lilla hunden så kanske han hjälper dig i spelet. Vem vet?

Om du ser en blå fackla brinna ska du genast gå dit. Eftersom då betyder det att du har nått en handelsman. Han är mycket mystisk men kan ge dig bra vapen och uppgradera dina vapen också. Men för er shoppinggalna skräck – och splatterälskare så kan man tyvärr inte köpa kläder. Det närmaste är en skyddsväst.

Angående att uppgradera vapen så finns det fyra saker att välja mellan. Jag kommer att skriva på orginalspråk eftersom jag inte kan de svenska orden. Det finns ”Firepower”, ”Fireing Speed”, ”Reloading Speed” och ”Capacity” (som jag vet är kapaciteten).

Vad jag tycker om spelet
Spelet är en spelupplevelse utöver det vanliga. Du får tampas med arga bybor, troll och en och annan köttätande fisk som sväljer hela båtar hela. Gillar man inte våld så ska man som sagt inte spela spelet, eftersom det innehåller svordomar med mera. Och jag menar det, eftersom det är inte ett spel jag rekommenderar till barn på åtta år.
Spelet kan värka kort. Men det är inte kort. Fast det beror ju på hur snabb man är i huvudet också eftersom spelet kräver lite hjärna också.
Många olika saker kan man göra i Resident Evil 4. Om man känner sig lite barbarisk kan man ju döda en ko, eller bryta sig in i ett hus och sno han eller hennes grejer som bybon har på sina hyllor och bord.
Som jag nämnde innan finns det olika handelsmän runt om där du är. Dessa är kallade Merchants. Du kan köpa vapen för Pesetas, den valuta du använder. Ett vapen du måste har är en Sniper Rifle, alltså en sån vanlig som AWP, när du kör CS t.ex.
Men totalt tycker jag att Resident Evil är ett kul spel med sina skräckinjagande miljöer. Om du inte gillar skräck är det inget spel för dig. Då ska du gå över till ett annat spel, tycker jag. Men för dig som vill pröva på ett läskigt skräckspel så är detta det rätta spelet för dig. Men spela inte ensam i ditt rum i mörkret. Men nu har jag skrivit vad jag tycker. Nu kommer nästa punkt.

Betyg till spelet
Här kommer det ni alla väntat på: Betygen.
Det kommer bli höga betyg på spelet. Eftersom det är ett mycket bra spel. Men, nog snackat, nu kommer betygen.

Grafik: 9
Mycket snygga miljöer och snyggt gjorda karaktärer. Även om spelet gjordes först på GameCube är det mycket bra gjort. Det blir en solkar 9:a från mig, men ni kanske vill ge högre (eller lägre). Citat från Super PLAY: ”GameCube visar musklerna.”

Ljud: 10
Det bästa röster som finns i hela spelvärlden. Helt realistiskt. Och musiken är inte helt fel heller. Så det är ju bra ljud, som jag berättade. Fast Saddler låter ju lite konstigt. Men det förstör det inte.

Spelkänsla: 7
Spelkänslan är också väldigt bra. Men kan ha sina svagheter då man fastnar på ett ställe och har utforskat alla hörn och vrår. Så när ni kommer till ett ställe; utforska det först, gå vidare senare.

Hållbarhet: 9
Fem rysliga kapitel, och varje kapitel är olika långt. Ett kapitel består av tre delar (de heter alltså 1-1, 1-2 och så vidare) men de sista två av dyra delar. Dessutom går spelet i flera rundor. Man får också behålla de vapen man haft sen första ronden, och andra kläder. Tröttnar man på Story Mode kan man ju göra Mini Games eller titta på alla filmer som finns i hela Resident Evil 4.

Sammanfattning
Ett otroligt bra spel, Leons största problem hittils. Ända sen 1996, alltså. Men jag hoppas i alla fall att det kommer Resident Evil 5, med Leon Scott Kennedy i huvudrollen. För om det gör det, så hittar ni Streamline i spelbutikerna.


/ Streamline