Speltest av Fuska-nu

Handling / story / vad man gör i spelet
Det finns en mängd olikheter mellan den här och andra delar i serien. För det första så får vi följa en ensam soldat genom hela kampanjen, en ansiktslös kapten i den beryktade divisionen The Big Red One, till skillnad från originalens tredelade diton. Ett namn som de fått från sina stora, röda beteckningspaddar på axlarna. Stor fokus ligger på variation i uppdragsstrukturen och oftast varvas de vanliga fotuppdragen med ett flyg- eller pansarvagnsuppdrag lite då och då.
Tvåan i Call of Duty 2: TBRO är egentligen något missvisande då spelet inte på något sätt är att jämföras med detsamma till varken PC eller Xbox 360. Kontrollen är styltigare, kampanjen är kortare och dina medsoldater porträtteras ännu grundare än förut. Jämfört med PC- eller 360-versionen har CoD2: TBRO inte mycket att komma med, men som actionspel till den här generationens konsoler är det faktiskt ganska imponerande på sina håll.

Vad jag tycker om spelet
Det första som slår en är hur vackra miljöer Infinity Wards målat upp. Den första banan är en av de mest stämningsfulla någonsin och inlevelsen är total. Rök- och explosionseffekterna är inte riktigt lika övertygande som i originalet men det händer fortfarande förvånansvärt mycket på skärmen för att vara ett PS2-spel.
Dock dröjer det inte länge innan man märker hur inrutat och överregisserat CoD2: TBRO är. Spelet är inte alls så stort som det verkar och den intensivitet som striderna utgör fungerar på något sätt som en förvirrande illusion av ett större och snyggare spel än vad det egentligen är. Enkla hinder som lådor eller en planka på marken går inte att forcera och spelvärlden är bokstavligen talat instängd på många sätt och vis.

Betyg till spelet
Det jag saknar från PC-versionen är mycket och CoD2: TBRO:s få unika egenskaper är tyvärr inte tillräckligt många för att motivera en frångång från ett koncept som fungerar så otroligt mycket bättre än det här bevisligen gjorde. Spelets onlinedel är skamligt dålig och innehåller ett fåtal moment som känns riktigt föråldrade, tyvärr har man inte heller inkluderat något split screen-läge vilket åtminstone jag uppskattar rejält inom genren.