Speltest av Frisko

Handling / story / vad man gör i spelet
Age of Empire II: The Age of Kings släpptes 1999 och är det andra spelet i Age of Empires-serien. Spelet är av typen realtidsstrategi och har på senare tid blivit något av kultförklarat inom genren.

Det finns ett fåtal olika spellägen att välja mellan, men principen är densamma. Du ska, som spelare, samla naturresurser, bygga upp städer, skapa arméer och bekämpa de närliggande fiendestäderna. Beroende på vilket läge man spelar, finns det olika sätt att vinna spelet på. I mitt personliga favoritspelläge, "Regicide", tilldelas varje spelare en kung. Uppdraget är sedan att döda motspelarnas kungar. Spelaren vars kung är den sista att vara i livet, vinner spelet.

Det finns 13 olika civilisationer man kan spela som, däribland britter, kelter, perser och vikingar. De olika civilisationerna har bland annat vissa trupper som skiljer sig från varandra.

Till din hjälp att erövra fiendens städer har du olika sorters trupper, som tränas i olika byggnader. Pilbågskyttar, svärdskämpar, kavalleri och belägringsvapen är bara några exempel. I smedjan och universitetet kan man även förbättra ovannämnda trupper.

Spelet är uppdelat i fyra stycken tidsepoker. Genom att uppgradera till en ny tid, vilket kostar en del resurser, får man tillgång till nya trupper, byggnader och teknologier.

Vad jag tycker om spelet
Jag tycker generellt att detta är ett mycket bra och roligt spel. Det är främst den nostalgiska kultkänslan över spelet som spelar in. Det har släppts ett tredje spel i serien, vilket jag inte alls är lika sugen på att testa. Detta är ett välutvecklat spel som jag tror görs bäst under den "gamla auran", utan massa onödigt krimskrams. Det är det jag tycker är charmen med spelet.

Betyg till spelet
Grafiken är helt okej, med tanke på att detta är ett spel från slutet av 90-talet. Det är dock viktigt att tänka på att ställa in en upplösning som passar, det gör stor skillnad.

Angående spelkänslan så vet jag inte om det här är ett spel som man har lätt för att sätta sig in i. I ett bilspel till exempel kan man, med lite fantasi, tänka sig att det är en själv som sitter i bilen och kör. Men jag har svårt att tro att någon skulle kunna fantisera ihop att man står och hugger ner träd för att få råd med ytterligare några trupper, i detta spel.

Jag har blandade åsikter kring ljudet. Alla trupper och civilisationer har sina egna repliker, vilket till en början är ganska roligt. Efter ett tag blir det dock bara tjatigt och jobbigt. Jag sätter därför ett neutralt betyg.

Till sist hållbarheten. Självklart blir spelet tröttsamt efter ett tag, så är det med allting. Men oavsett hur många gånger du har spelat det, så kan du ändå plocka fram det efter ett år och spela det igen.