Speltest av Kigsz

Handling / story / vad man gör i spelet
The Legend of Zelda: Phantom Hourglass är ett äventyrsspel som släpptes till Nintendo DS i oktober 2007 i Europa. Handlingen tar vid ungefär där The Legend of Zelda: The Wind Waker slutade, nämligen att Link och Zelda/Tetra ger sig iväg på en båttur, tillsammans med piraterna. Det är under denna resa som de stöter på ett mystiskt skepp, som kallas för Ghost Ship. Zelda/Tetra blir intresserad av detta skepp och beger sig ombord på det. Det dröjer inte länge förrän hon är i behov utav räddning, men när Link ska komma till hjälp så faller han i vattnet. Zelda/Tetra blir bortförd och Link spolas upp på en okänd ö. Det är här äventyret börjar för Link.

På sin väg kommer han att möta många hjälpsamma karaktärer, där de mest hjälpsamma är Ciela, en fe som ger Link råd och tips, och Linebeck, en sjöfarare som går med på att låta Link använda hans ångfartyg i hopp om att han ska få en saftig belöning. Ditt första uppdrag blir förstås att få tillbaka Zelda/Tetra ifrån Ghost Ship. Detta är lättare sagt än gjort och det kräver att du först hittar tre stycken krafter; Courage, Wisdom och Power. Först då kan du få tillgång till Ghost Ship. När Link väl har gjort detta och tagit sig ombord på skeppet, märker han till sin bestörtning att Zelda/Tetra är förstenad. Link får då rådet av en vis man, Oshus, att han måste besegra ett väldigt ondskefullt och kraftfullt monster, vid namn Bellum, för att rädda Zelda/Tetra. Ännu en gång måste Link ge sig ut på havet, fast denna gång ska han leta efter tre stycken ädelmetaller. Hittar han dessa kan en hjälpsam smed skapa ett svärd till honom som gör att han kan besegra Bellum.

Spelet handlar mycket om att åka med sitt ångfartyg till olika öar och där klara av uppdrag åt lokalbefolkningen. Öarna är ofta ganska små till ytan, men där finns ändå mycket att göra och man tvingas återvända flera gånger till varje ö för att få tag i allt som man behöver. I början har du bara tillgång till en fjärdedel av kartan i spelet, men allteftersom spelet fortgår så kommer du att få tag på fler och fler bitar av kartan i The Temple of the Ocean King. Det är även hit man måste återvända en sista gång för att stå öga mot öga med Bellum...

Vad jag tycker om spelet
Som med de flesta andra Zeldaspel så gillar jag även detta spel. Jag minns att jag först hördes talas om det någon gång under våren 2005 och att jag direkt blev intresserad. När jag såg den första trailern så blev jag imponerad, men jag ägde inget DS och då hade jag inga planer på att någonsin äga ett heller, så jag väntade med att köpa spelet tills vidare. Jag tyckte om att det skulle vara en fortsättning på The Wind Waker, vilket är ett av de bästa Zelda-spelen någonsin, enligt mig. Det skulle alltså dröja i över fem år från det att jag först hörde om spelet tills det att jag äntligen fick chans att prova på det. Som tur var så blev jag inte besviken. "Den som väntar på något gott..."

En av de saker som jag tycker är mest intressant med detta spel är att det utnyttjar funktionerna på DS-konsolen till max. I de flesta andra spel till DS så rör du dig med D-paden, men i detta spel använder du styluspennan till nästan allt; du klickar, går, attackerar, ritar och mycket mer. Detta var något som jag hade stora problem med i början. Det tar ett tag att vänja sig vid kontrollerna, men när du väl är van så är det väldigt, väldigt flexibelt. Man använder även mikrofonen på DS-konsolen en hel del. Jag har aldrig riktigt tänkt på den innan, men så helt plötsligt såg jag den där rakt framför näsan på mig.

Några negativa saker måste jag ändå ta upp. Det största klagomålet som många har, och som jag stämmer in i, är att man måste återvända till The Temple of the Ocean King i tid och otid. Åtminstone fem-sex gånger måste du ta dig igenom detta tempel och det går på tid. Det är i och för sig ett intressant koncept att man måste smyga sig fram utan att bli sedd (lite stealth à la Metal Gear), men det är och förblir ett väldigt irriterande moment i spelet. En annan sak som kan vara retlig är att de figurer man ritar under spelets gång inte alltid fungerar till hundra procent. I de flesta fall är det inga problem med att rita dem, men där är ett speciellt tecken som jag vet exakt hur det ska se ut, men det kräver alltid att jag ska rita om det minst tio-femton gånger innan det accepteras. En sista irriterande sak som jag kommer att nämna är när man ska bärga skatter. Likt i The Wind Waker så markeras det på kartan var en skatt är, som man åker dit och bärgar. Olikt The Wind Waker är dock att man måste genomgå ett sorts minispel, där man ska styra sin kran ner till skattkistan under tiden som man måste akta sig för fiender och bergsväggar, innan man kan få öppna skattkistan. Detta är ett moment som saktar ner den annars väldigt flytande spelkänslan och det känns som man drar ut på något som är ganska onödigt att dra ut på.

Jag avslutar med att säga att spelet är fantastiskt, faktiskt. Jag hade ganska höga förväntningar och efter en skakig start så är jag mer än nöjd, som med de flesta Zeldaspel. Jag kan absolut rekommendera detta spel till alla som gillar äventyrsspel och som äger ett DS.

Betyg till spelet
~ Grafik: Cel-shading i äkta The Wind Waker-stil. När jag först såg grafiken användas i tidigare nämnda spel (år 2002) så blev jag extremt missnöjd. Idag har jag lärt mig att man aldrig ska döma en hund efter håren utan man måste testa spelet först. Grafiken kunde inte vara bättre.
Grafikbetyg: 10

~ Spelkänsla: Där finns vissa nackdelar, som jag har nämnt innan, men i det stora hela så är spelkänslan precis lika underbar som i de flesta Zeldaspel. Förvänta dig ingen spektakulär handling dock, men det gör inget. Man får det man vill ha; en äkta äventyrskänsla.
Spelkänslebetyg: 9

~ Ljud: Så gott som perfekt. De icke-existerande rösterna är typiska för Zeldaserien, men ljudeffekterna och musiken är väldigt passande och det gör en inte besviken på något sätt. Lyckas du hitta soundtracket så köp det (om något sådant nu existerar).
Ljudbetyg: 9

~ Hållbarhet: Inte överdrivet lång, men tillräckligt för att man ska vara nöjd. Om man vill samla alla båtdelar och skattkartor så tar det några timmar extra, men själva huvuduppdraget kan gå ganska snabbt att klara av. Jag är i alla fall mer än belåten.
Hållbarhetsbetyg: 9