Speltest av King_Cobra

Handling / story / vad man gör i spelet
Scribblenauts handlar om en pojke som heter Maxwell som ska samla stjärnor på olika banor. Låter kanske inte så kul, men hör resten! Det finns 250 levels som är indelade i tio världar att välja mellan, ett brett utbud. När man väl har tröttnat så kan man göra egna banor och enkelt ladda ner andras.

Banorna varierar ofantligt, bland annat att Maxwell har på sig en hatt som hänger i ett rep i taket med en bur med stjärnan i bredvid, och nedanför så rinner en magmaflod.

Nå, hur ska man klara detta? Du tänker Scribblenauts säkert som ett spel där man rör sin gubbe som Super Mario och hoppar på vakter, men icke. Inte då man filmar allt med ett lasersikte heller, eller då man klickar på knappar för att göra Kung-Fu sparkar. ”Men vad är det då?” undrar du säkert. Jo, man skriver ett substantiv på ett ställe, vilket som helst (kanske pingvingangster?), så kommer den saken upp i spelet. Eller nästan alla. I alla fall drygt 100 000 ord finns det (det kan vara allt från mustasch och gud till en sallad och bazooka!).

När saken kommer upp så placerar man den någonstans, så gör den det som den är programmerad att göra i olika miljöer, till exempel att dynamiten sprängs, Liemannen hugger huvudet av Maxwell, apan blir utrustad med ett basebollträ eller att Maxwell hoppar in i tidsmaskinen och åker till dinosauriernas tid. Magiskt, eller hur?

Alla föremål är gjort av material som har olika för- och nackdelar, till exempel att trälådan kan käkas av termiter, att oljan lätt fattar eld eller liknande. Personer och varelser som man skapar eller möter har också nackdelar, till exempel att om man befinner sig i dinosauriernas tidsålder så kan man åkalla en meteor som alla dör av, eller låta en vampyr smaka på en frammanad vitlök (hehehe)...

Så om jag befann mig i situationen med magman så skulle jag:
Bygga en ismaskin vid lavan så att den frös, använda ”grappling hook” för att svinga mig på toppen av buren med stjärnan, sedan skulle jag åkalla en inbrottstjuv som dyrkade upp låset, för att sedan göras slut av mina hårdkokta agenter med ”laser gun” och jetpack som jag kallar bredvid efteråt. Sedan skulle jag gå in i buren och ta stjärnan. Den planen kunde lika gärna ha fungerat som gått åt skogen.

Det är det som är höjdpunkten i spelandet: att ständigt komma på helt nya sjuka strategier som i vanliga spel anses som fusk och att bryta mot reglerna. Varför försöka hoppa över en elefant som försöker trampa ner en när man bara kan åkalla Abraham Lincoln med "machine gun" och afro som spöar ner den stöddige gråhudingen?

Vad jag tycker om spelet
Jag tycker att 5th Cell har lyckats med Scribblenauts. Man kan lätt få för sig att spelet är enklare än "Lek och lär: Första klass" svårighetsmässigt eftersom man kan åkalla näst intill allt, men banorna är ofta enormt svåra att klura ut, trots allting man kan använda sig av. Senare kan man även försöka ge sig på samma bana och försöka klara den tre gånger i rad utan att använda samma föremål mer än en gång, då snackar vi om hjärngympa...

En positivt förvånande sak är att 5th Cell ibland har en förvånansvärt bra igenkänningshumor (de gör bland annat en bana som är parodi av Biochock- spelen, genialt). Sedan finns det en butik där man kan köpa avatarer som man kan spela som och låtar, och dessutom en stor troféhylla med de utmärkelserna man fått under spelet (jag kommer tydligt ihåg vad mina första utmärkelser var: pyroman, bioterrorist och utrotare)...

Betyg till spelet
Grafik: Spelets grafik är uppbyggt tecknat, vilket jag tycker snarare bidrar till den sköna känslan, men det når inte riktigt max...

Spelkänsla: Det jag har nämnt tidigare. Det enda som gör att den inte riktigt når 10 är att gravitationen är lite småbuggig, men i överlag en fantastisk känsla!

Ljud: Musiken till spelandet håller bra form och känns passande, men den sticker inte riktigt ut i mängden...

Hållbarhet: Även här en 9: a. För det första så är utbudet av banor stort, och spelandet når nya höjder när man tillsammans med polarna testar sina egna, sjuka banor som man enkelt skapar. Sedan är det fruktansvärt kul att bara stanna på "menyn" (där man kör free-play ungefär") och bara skriva något sjukt och sen gapflabba att det funkade...

Så kortfattat så rekommenderar jag detta spel starkt, och jag kan lova dig att det är en sevärd godbit i spelhyllan och definitivt nåt att visa kompisarna!