Speltest av Vaati_Neko

Handling / story / vad man gör i spelet
Ynglingarna Felt och Viese Blanchimont har alltid trott att Eden, den lilla, fridfulla plats de bor på, varit hela världen. En värld full av en kraft som kallas för "Mana" - kraften hos varelser som alkemister gör pakter med för synthesizing.
I Eden verkar alla möjliga magiska ting finnas - ett gammalt svärd som ingen lyckats dra ut, en port till en annan värld och mystiska hemligheter.

När den unge Felt som vanligt skippar alkemilektionerna för att titta på porten till världen som kallas Belkhyde, inser han inte att det finns mer bortom det han ser framför sig; förrän efter jordbävningen.
Med vad som verkar vara ett vanligt skalv, har fått alla Eden's Holy Grounds att oförklarligt försvinna. Som om det inte vore nog, öppnades Belkhyde-porten samma dag - finns det ett sammanband? Felt har inget annat val än att rådfråga "svärdet i stenen", som även det drogs ut i dagsljuset - Azure Azoth.

Det är någonting som händer i den andra världen som får Eden att kollapsa. Bara mästaren som håller Azure Azoth kan göra något åt det...

Vad jag tycker om spelet
I detta spel förekommer många saker som skiljer sig från andra RPG-spel. Bland annat kan man välja om man vill ha engelska eller japanska röstskådespelare (japanska rekommenderat), man kan röra sig på andra sätt (t ex att hoppa) och, bäst av allt, man kan byta mellan de två olika huvudpersonerna - Felt och Viese, Belkhyde och Eden.

Och istället för att köpa föremål, som man brukar göra, använder man "Synthesize" - dvs att man skapar dem med hjälp av recept man kan hitta lite vart som helst. Detta är betydligt lättare än det låter, och faktiskt ganska intressant.

Jag tycker att allt detta är en stor förbättring i rollspelsvärlden, annorlunda saker välkomnas alltid med öppna armar.

Betyg till spelet
Jag har inte sett någonting som är värt att klaga på i grafiken. Snygg, smått tecknad grafik med detaljerade och fina omgivningar. Under konversationer används ibland karaktärsporträtt i mangastil med olika uttryck, vilket också ger pluspoäng. Under strider flyter det på bra och rörelserna är snygga, trots att det inte är i 3D.

Vad kan jag säga, det känns bra att spela det här spelet utom på många platser där fiendemätaren aldrig verkar ta slut (mätaren som visar hur nära det är att man möter på fiender, och hur många som finns kvar på området). Det kan bli smått irriterande och blir därför inte lika roligt att spela genom.

Ljudet kan justeras under inställningarna, så det är varken för lågt eller för högt. Musiken är fullkomligt underbar och inger många olika känslor, hatten av för att det även finns ett Sound Test som extramaterial efter att man har klarat spelet (plus att man får med en Bonus Soundtrack CD med spelet).

Som sagt kan det bli lite tråkigt ibland, men det kompenseras flera gånger av handlingens episka fortgång. Enligt mig är det värt att stå ut med de tråkigare delarna för just det och mycket annat, och därför har jag gett hållbarheten detta betyg.