Speltest av Kigsz

Handling / story / vad man gör i spelet
StarCraft II: Wings of Liberty är ett RTS-spel som släpptes i juli 2010. Spelet, hädanefter kallat StarCraft II, är den efterlängtade uppföljaren till StarCraft, som släpptes 1998. I spelet får man följa Jim Raynor, som är huvudkaraktären i spelet.

Handlingen i StarCraft II berör i mångt och mycket Zergs. Ofta kommer det att bli ditt uppdrag att stoppa Zergs samtidigt som du har ett annorlunda uppdrag, som många gånger går ut på att samla något eller att rädda någon. Till din hjälp har du en gammal vän vid namn Tychus Findlay, men även en hel del andra karaktärer som du träffar på under spelets gång, som kan ge dig värdefulla råd och tips. Tillsammans kommer ni att hjälpas åt för att nå fram till det slutgiltiga målet; att hitta Kerrigan.

Spelet i sig är uppbyggt som ett strategispel brukar se ut. Man har sina krigare, man har sina arbetare, man har sin huvudbas och man har sitt huvudmål. Utöver dessa finns där en stor samling med olika byggnader och karaktärer som man låser upp efter hand. Dessa kan senare få uppgraderingar och därigenom växa sig starkare och mer tåliga. Ens uppdrag består, som sagt, ofta av att hitta något, rädda någon eller beskydda något under tiden som man ska se upp för sin fiende/sina fiender, inte sällan i form av Zergs. Lyckas man med uppdraget så belönas man med ett videoklipp som vanligtvis ger mer information om karaktärernas förhållande till varandra eller deras bakgrunder. Efter det är det dags att bege sig till en ny planet där nya, farliga uppdrag väntar.

Vad jag tycker om spelet
Jag måste börja detta stycke med att säga två saker:

1) Jag är inte särskilt insatt i StarCraft-spelens historia. Jag har inte klarat av något av de tidigare spelen och vet därför inte särskilt mycket om de olika raserna eller om karaktärerna som porträtteras.

2) Jag har inte spelat igenom hela detta spel, då jag inte äger fullversionen (än, i alla fall). Jag fick ett Guest Pass av en kompis, vilket gav mig sju timmars speltid. Detta är inte tillräckligt för att ha starka åsikter om spelet (för eller emot), men tillräckligt för att i alla fall få en uppfattning om vad spelet går ut på.

Okej, nu var det sagt. Då kan jag börja tycka och tänka om StarCraft II.

StarCraft II är ett bra spel. Jag är oftast inte så mycket för strategispel, men jag gillade ändå detta spel. Mitt enda tidigare minne av StarCraft var när några av mina vänner började spela Brood War runt 2001. Jag testade då ett demo av StarCraft, men jag fastnade aldrig för det och sedan dess har jag inte haft med spelen att göra, tills nu.

Det första som jag lade märke till var hur likt det var några av de Warhammer-spel jag har testat tidigare. Jag har därför hört mig för med lite folk och vad jag kom fram till var följande. När Blizzard fortfarande hette Silicon & Synapse, alltså innan 1994, så fick de möjligheten att utveckla strategispel åt Games Workshop, som är skaparna av figurspelet Warhammer. Av någon, för mig okänd, anledning så blev detta aldrig riktigt av utan Silicon & Synapse, numera kända som Blizzard, bestämde sig för att släppa ett eget spel och detta spel blev Warcraft: Orcs & Humans. Detta spel kan alltså sägas vara en fri tolkning av Warhammer Fantasy-världen och dess raser. Blizzard gick senare vidare och skapade StarCraft, vilket kan sägas vara en fri tolkning av Warhammer 40,000-världen och dess raser. Helt säker är jag inte på detta, men jag har hört och läst ganska övertygande bevis. Summa summarum är att StarCraft, och Warcraft för den delen, känns väldigt inspirerade av just Warhammer-spelen och det är inget fel med det.

Om själva spelet har jag inte så mycket att säga. Som jag nämnde innan så har jag bara kunnat spela sju timmar och det är inte särskilt mycket för ett strategispel. Det jag har kommit fram till är att jag gillar spelstilen. Den påminner mig om Dawn of War och är därmed väldigt lätt att komma in i. Själva spelkänslan och grafiken är absolut imponerande, men där är två saker som jag retar mig på. Den första av dessa är att det tar för lång tid innan man får börja spela. För mig som bara hade ett Guest Pass var jag tvungen att ladda ner och installera spelet och det tog en halv evighet. När spelet väl var igång var det en del tjafs om Battle.net-konton och liknande. Efter att det var löst var det laddtider och videoklipp i vad som kändes som en halvtimme innan man äntligen fick lov att göra någonting.
Det andra som retar mig något är att karaktärerna i videoklippen är dramatiska stereotyper. Ingen av dem känns speciell på något sätt utan de har sina ramar som de måste följa och varje videoklipp innehåller flera dramatiska repliker som gör att det känns som att man tittar på en film snarare än spelar ett spel, men det var nog den känslan Blizzard var ute efter när de skapade StarCraft II.

Jag avslutar detta stycke med att säga att jag tyckte att det var roligt att minispelet på arkadmaskinen i kantinen hette Lost Viking, en klar referens till ett av Blizzards äldre spel; The Lost Vikings.
Nu följer domen.

Betyg till spelet
~ Grafik: Grafiken är underbar. Jag kan inte säga annat än att Blizzard har lagt ner mycket tid på att få spelet att se så bildskönt ut som möjligt och här lyckades de verkligen. Jag har inget att klaga på här direkt.
Grafikbetyg: 9

~ Spelkänsla: Tyvärr är spelkänslan alldeles för lik andra strategispel. Där finns inget som direkt särskiljer detta spel från andra, om man nu ska hårdra det. Samtidigt är detta också positivt eftersom man lätt kan komma in i detta strategispel om man spelat liknande strategispel tidigare.
Spelkänslebetyg: 8

~ Ljud: Musiken är inget jag tog någon vidare notis om, men rösterna lägger jag märke till i alla fall. Som jag nämnde innan så var replikerna alldeles för dramatiska och rösterna känns för stereotypiska. Ljudeffekterna är bra dock.
Ljudbetyg: 6

~ Hållbarhet: Det känns dumt att ge något betyg här efter bara sju timmars speltid, men jag har känslan av att detta spel har en väldigt lång hållbarhet. Tyvärr lider nog detta spel, som många andra strategispel, av att det blir ”samma sak igen”, alltså att man gör liknande uppdrag gång efter gång och där man använder samma taktik om och om igen. Detta påverkar dock inte hållbarheten särskilt mycket om spelet bara är underhållande.
Hållbarhetsbetyg: 8